tisdag 23 mars 2010

Dålig förlorare och tröstad av en tvååring

Ärligt talat var jag för trött i söndags morse för att över huvud taget dela med mig om något volleybollmässigt. Det är skönt på ett sätt att vara utanför den världen, även om jag gärna sett mig själv och mitt lag där.
Sedan efter United - Pool matchen var jag för sur för att skriva ngt alls. Är riktigt dålig förlorare när det gäller sådana stormatcher. Min lilla vän Ella 2 år, tog udden lite av bitterheten måste jag dock erkänna. Livet är märkligt lär jag mig varje dag.

Imorgon är det möte med laget och styrelse. Utvärdering om denna säsong och öppna ögonen inför nästa. Jag själv jobbar som vanligt på onsdagar så jag får maila Marc mina tankar. Just idag så känns ett år till i VVK tröjan bra, vet dock inte vad känslan säger imorgon. Många saker som måste klaffa. Eller egentligen bara att jag MÅSTE må bra, resten är inte alls viktig. Mår jag bra är livet helt jävla underbart. Inte svårare än så.

Törs jag skriva att jag tippar 3-0 till Linköping och 3-1 till Falkenberg?
Vet faktiskt inte vilket lag jag håller på. Den enda jag unnar ett SM-guld boendes i Linköping är Coma och han är inte ens involverad i klubben längre. Visst, Linköpings satsning känns fel. Ingen riktig identitet när det kommer inte nya långa australiensare varje år. Viktigt för laget och kul att Edgar är inne på sitt andra år. Klart som fan att det är glest på läktarna i längden och det är nya ansikten på planen varje år, och svenskarna spelar en undanskymd roll. Jag gillar ju klubben, men det känns inte som jag spelar mot Linköping längre.

Dave unnar jag absolut ett SM-guld, t o m Mattias Andersson unnar jag ett. Måste sköna lirare i Sollentuna, men "lite bättre än alla andra klubbar mentaliteten" som övriga verkar stå för i klubben kan ärligt talat stå mig upp i halsen ibland.

Kalle kan få vinna ett SM-guld, resten av Örkelljunga nej.

Falkenberg är alltid bra, alltid trevligt, faktiskt trupp varje år, även om vissa spelare verkar jämt vara skadade. Alltid är det någon varje år som gör en comeback, händer i princip samma sak varje år. Skulle kanske vara bra för alla om FVBK inte vann, så glöden i föreningen kommer tillbaka. Den passionerade känslan som alltid funnits när jag besökt Falkenberg kändes inte som om den fanns där i år. Sedan kanske var det för att ingen tycker att Vingåker bjuder upp till dans, vad vet jag. Men på något sätt fick jag en känsla av mättnad. Farligt farligt..

Kanske samma farliga känsla som infunnits sig i vår förening omedvetet några år.
Livet är inte roligt utan glöd - Volleyboll är inte kul utan glöd - Då släcks vi och dör till slut.

Så blev vi klokare av det, nej. Inget lag behöver vinna.

I nästa inlägg kanske det är dags för ett all star team för det här året. Och då med en libero som kan spela en äkta hederlig bagger, så blir det om jag får bestämma.

Ses

/J

5 kommentarer:

Anonym sa...

Tja Jonas :-) Håller med dig om att Dave & Mattias är värda SM guld men inte resten. men kanske lite Johan Lindström oxå//Mats Larsson Tierp Ps: Kämpa på ds

Johannes sa...

Tack så mycket Mats? =)

Alex sa...

Why only Kalle in Orkelljunga?

Anonym sa...

Beacause he is the only one who is "normal" there!

Anonym sa...

He´s the only one from the great Vingåker, and we looove Vingåker-people!