De skönaste lirarna del 2

Nu har vi kommit till spelarna som regerar i mittens rike, alltså centrarna. Denna gång måste jag erkänna att det var lite svårare, hade faktiskt fler att välja emellan. Jag är dock helnöjd med mina två centerval.

Center: Johan Östman
Först ut är en dalmas vid namn Johan Östman. När vi i Vingåker mötte Hylte under de tidiga åren av 2000-talet var det nästan alltid hatmatcher. Vi möttes väldigt ofta i slutspelet och det blev många täta, intensiva matcher.
Johan var en spelare som jag alltid hade respekt för när vi möttes. Han höll sig på en nivå över de andra spelarna i Hylte. Alltid med glimten i ögat, väldigt sportslig och en skön lirare.
Svårt att få in de attributen på många av de andra spelarna i den upplagan av Hylte. Men framförallt var Johan en grym center, extremt avig i anfall enligt mig och en mycket stabil blockare.
Från Hylte hamnade sedan Johan i Sollentuna, en annan ödmjuk förening. Men trots det samma gamla sköna lirare, som enligt mig det finns för få av i dagens volleyboll. Ingen aning vad Johan gör idag eller hur hans karriär slutade.

Men om Du mot förmodan läser det här Johan så ville jag bara säga tack.

Center: Felix Casanova
Förmodligen är Felix den spelare som haft den högsta nivån av alla som jag mött i Sverige, när han ville vill säga.
Minns gången när vi slog ut IKSU i semifinalen på Gp:et i Vingåker. Jag fick in ett monsterblock med vänsterhanden på Felix när han anföll från högerkanten, det onda i den historien är att jag fick in högertummen mellan bollen och vänsterhanden. Jag tror inte att min tumme är normal än. Ruskigt ruskigt hårt slog han.
Men det är inte för det blocket jag vill att Felix ska vara med på denna lista. Det är efter en sen kväll ute på Blå i Umeå.

Vingåker hade förlorat mot IKSU i en tight match lördag eftermiddag i Umeå. Vi fick gå och roa oss efter den gemensamma middagen med laget, tror bestämt det var sista matchen innan juluppehållet. Kallt som fan var det i Umeå i alla fall minns jag.

Tror att hela laget följde med till Restaurangen Blå i centrala Umeå, några vek av hem rätt så tidigt, men vi blev några som vart kvar till stängning. Där träffade jag Felix vid baren, vi snackade en hel del och delade på några äkta kubanare (det sa han att det var i alla fall).
Sedan blev det en oförglömlig afton med dans, partaj och en massa skratt. Kommer aldrig glömma den utekvällen i Umeå.
Därav platsar Felix absolut på denna lista.